Utredning.

Jag bär en liten skorv under mitt hjärta.

Ett pickande hjärta som inte alls håller samma tempo som mitt, utan i princip slår dubbelt så fort, och så ska det vara.

Nu är h*n ca 40 cm lång och väger omkring 1½ kg.

En efterlängtad liten människa, jag är nyfiken på att få veta vem det är.

Men människor reagerar, i okunskap, på mitt “arbetsnamn”.

Skorv.
Skorven.

De tror en massa galenskaper.

De tror att “skorv” är det här eller det här eller en gammal båt?!.

Nej.
Eller ja, jovisst, allt det här finns ju, men har inget med min skorv att göra.

Två “hemma” har jag ju.
Jag är född och uppvuxen i Södermanland. I Stockholm och i stugan utanför Flen.
Men jag har också rötter i “Norrland”. I Lycksele hos Farmor&Farfar, i Gällivare, Jokkmokk, Luleå, där jag bott.

Och då vet man vad en “skorv” är för något. Det är ett dialektalt uttryck för en insekt. Ofta någon sorts liten skalbagge eller liknande.
Och precis så är det ju.
Det är ju mitt lilla kryp, min lilla skorv.

Läs här så ser ni en annan historia om en annan skorv.

  • Petra

    “Det gick inte att hitta bloggen du letar efter”. Det var inte så lätt att läsa mer där inte. 😉

  • Ms Garbo

    Whatthef… *muttrar och går och kollar länken*

    *muttrar lite till*

    *fixarfel*

    Nuså!

  • Maria

    *ler* Vår hette “pyret”, och min lillasyster gick under det danska “dimsen” (= liten sak). Projektnamn är kul! Och Skorven är ju jättebra, och fullständigt förståeligt (eller så är det mina lule-gener som talar…)

  • Besökaren

    Skorv i allmänhet är något man har på gamla sår i min värld… men din skorv är det där pyret, det vet jag ju , så det blandar man inte ihop!