Det är ingen hejd på hur synd det är om oss människor, och hur kränkta vi är över att inte bli förstådda, tagna på allvar och nu är det tydligen krig igen mellan hon den där skugge och någon modebrutta på aftonbladet.

Jag läser om eländet, utan att idas följa länkarna till deras källor. Jag skrattar gott åt drottningens drapa men mer än så ids jag inte.
Jag orkar inte bry mig i deras tjafs.

Jag försöker hinna blogga någon gång mellan varven. (Det går väl sisådär!)
De flesta av mina bloginlägg hinner aldrig ner genom fingrarna ut på tangentbordet.
Jag har inte orkat sätta mig in i det här mikrobloggandet, twitter och allt vad det heter. Vi har inte tid med sånt, jag och Essingen.
Vi har så mycket liv att leva att vi inte hinner berätta om det för världen.
Vi har definitivt inte tid att gräla om saken.

…och se där, ännu något att vara tacksam över!