Strid på kniven

Han talade – medelst oljud och gester – klart om vad som gällde.

Nej!! Jag tänker inte sova middag!

Han räddades av klockan.
Ringklockan på dörren, för där stod Nyn med lilla Missefin och då hade jag inte tid att strida mer med honom.

Ett par timmar senare började det kosta.
Han kämpade.
Kämpade.
Absolut tappert.

Men så böjde han sig fram, bara ett litet ögonblick…

img_1114_small

  • Morc

    Åh, lilla söt. Överfallen av sömn!

  • http://samtalmedj.blogspot.com jeez

    Gudfar ler och hälsar “så går det” 🙂

  • Ulrika

    *ler*
    Vissa strider kan man bara inte förlora…

  • mcsarcne

    Ajaaa.
    Jag tycker att det är ganska fantastiskt att det alls är _möjligt_ att somna med öronen mellan sina fotsulor. Om han snarkade? Jag är tacksam för att han lyckades med att andas överhuvudtaget…

  • Ulrika

    Du menar att du inte skulle kunna somna med öronen mellan fotsulorna?
    Jisses Essa! Så stel du är! 😉

  • http://mysmurklan.blogspot.com/ SqZ

    Glad påsk på er!