Sandemar

Ena dagen Gålö, några dagar senare Sandemar.
Men vi har haft en ensam-helg, jag och Lilla Essingen, så vi passar på att göra sånt som vi annars inte hinner. Vi åker ju för det mesta till Pappan…

Nu for vi då till Sandemar, nu utan grill, med bara termosar och muffins och lite sånt smått och gott.
Mitt mål med övningen var att få se kungsängsliljor, de borde blomma, och ja, de har inte blommat ut än. Fantastiskt vackra är det, och så tuffa. Jag minns när jag var liten, och satt och bläddrade i min flora – jo, jag gjorde sånt – och fastnade på den sidan gång på gång. En blomma som är rutig? På riktigt?

Jo.
De är rutiga.
På riktigt.

Jag blir också så förundrad över den här lille pojken. Han är alltså snart fyra år. Det innebär att han har ganska mycket kortare ben än vi som är betydligt längre. Det vi uppfattar som lite knölig äng betyder för honom att han går med höga knälyft. Timme efter timme. För säkerhets skull springer han och klättrar på allt han kan. Klippor. Ett stort omkullfallet träd. Färister. Hur orkar han?! Jag var beredd på att få bära honom tillbaka till bilen, få gulla och trolla fram en nödkaramell ur fickan men nej, det behövdes inte.
Han är en hårding.

Kungsängslilja

Vi fiskar lite också. Hajar framförallt.

Kabbeleka

Mamma! Titta på MEJ då! Kolla!! Ta kojt på mej nu, mamma!!

Adam och Eva