De där mest hedersamma uppdragen

Min vän Jenny frågade mig, om jag vile bli gudmor till Ester.

OM jag ville?! Så klart! Värsta egotrippen, ett eget gudbarn, en fribiljett in i en underbar familj. Jag kastade mig över uppdraget.

Så jag stod med i kyrkan – utan verser att läsa, eftersom jag var hemligt gravid och mådde pyton och koncentrerade mig på att inte kräkas på prästen. Men glad och stolt.

Sen blev en av mina bästa vänner med barn, en Hedvig föddes och ett dop planerades. Kring den här saken var tydligen  någon sorts diskussion, huruvida man har sånt som faddrar eller inte? Men väl i kyrkan så hjälpte jag Lilla Essingen att hälla upp vatten i funten till Hedvig och jag och barnets mor är helt överens om hur det där är. Vissa ungar tar man helt enkelt hand om lite extra.

Sen hände en tragisk olycka. Oväntat – som olyckor alltid kommer – kommer bud från en fjärran kontinent. Esters storebror Elias gudmor har fallit av en häst. En mamma förlorar en av sina bästvänner. Ett hål finns som inte kan fyllas. Omjligtvis. Men en gudmor ska pojken ha, så honom adopterade jag. Rakt av. Sånt behövs inga papper på.

I juni ska vi på dop igen. Hedvig har fått en lillasyster. Jag tror att Hedvig och Erik kan hjälpas åt med vattenhällandet, jag står bara redo precis där bakom. Nu väntar jag inte på att bli frågad, jag räknar helt enkelt in lilla Majken i min stolta skara av gudbarn, med eller utan prästerlig välsignelse, eller ens förfrågan från föräldrarna. Frågor på det?

 

Men ännu ett gudbarn har jag fått.

Lite mer oväntat. Minst lika hedrande men jag erkänner – mer förvånande.

På en gård i Skåne står en nyfödd kalv på – vid det här laget – ganska stadiga ben. Hon – jo, det är en kvigkalv – föddes den 12 maj, vägde ca 45 kilo och hade en mankhöjd på ca 70 cm. Efter rådslag på gården bestämdes att hon ska heta Essa-Tvittra och jag förundras.

 

Essa-Tvittra

 

Jag har inte riktigt koll på ritualet kring kalvdop, men så här på lite avstånd firar jag och Lilla Essingen med en utflykt till Gålö (om vädret håller i sig) och extra god mat till middag. Kanske skickar vi en flaska nagellack i present.

Om hur det hänger ihop

-Mamma, kommer mjölk från koj?
-Jo, så är det. Varifrån kommer äggen då?
-Från hönojna.

Så tänker mamman att hon ska vara lite listig:

-Varifrån kommer köttbullarna då?
-Men fjån stekpannan!!

—-

20120317-200831.jpgDet här är Britta. Hon bor i skåne, hos @martiniholma, och gillar ensilage, foderbetor och glittrigt nagellack. Hon ska få en kalv 9 maj.

Jo, vi behöver prata mer om det här, jag och min onge, men inte just idag.