Det är florsocker. Jag lovar.

Lill Lindfors har sjungit in en liten sång, Eine Kleine Mazarin, som jag ofta nynnar på.

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=PujoX2tZM8k?rel=0&w=420&h=315]
(Tyvärr hittar jag inget youtube-klipp med henne, men här är sången)

Den är också lämplig i att man lätt kan ändra texten en smula, när man kommer till dagis och i princip får skrapa ner barnet från väggarna, full fart, massor av lek och energi, så det gör jag, och Dennis har skrattat åt mig mer än en gång. Jag brukar -inte utan desperation-  fråga honom om inte jag också kan få lite av vad-det-nu-är de utfodrar barnen med?

Nu försökte vi få skära till glasfiberväv i köket medan barnet for omkring som ett torrt skinn.

Så hör jag honom, sjunga för sig själv i köket, med mina ord till den kända melodin

“Amfetamiiin, amfetamiiin, det e en massa amfetamin’in…”

Jag ska nog sluta sjunga den texten, det kan helt klart missuppfattas.