Diskbänksrealism

Diskbänken är full av disk, diskmaskinen vägrar göra sitt jobb – pumpen har tappat sugen – och jag finner mig i mitt öde. Än en gång.
Det är verkligen ett irritationsmoment, det här med disken.
Våra kvällar är korta, mina och Lilla Essingens. Jag hämtar honom på dagis. Jag försöker hålla honom – hungrig! – i schack medan jag får mat på bordet. Vi äter, leker lite, gör välling och sen är det dags för unge herrn att kvarta.
Vid det laget är jag ganska trött. Det är skönt att få göra kväll. Titta på Rapport, dricka lite te.
Men det var det där med disken.
För medan jag söver barnet är det ingen som plockar undan efter middagen och diskar.
Diskmaskinen gör inte ens ena hälften av det projektet.
Irriterande, som sagt.

Idag ställer jag barnet på sin pall intill mig vid diskbänken.
Medan jag diskar står han och leker vid sköljhon. Vatten strilar, han häller från plastmugg till kopp, från nappflaska till tratt, öser med skedar, undersöker hur vattnet fyller, rinner, droppar.
Lite ont i hjärtat får jag av slöseriet. Rent fint dricksvatten som bara spolar och spolar och spolar.

Vi är ju så lyckligt lottade här i Sverige. Gott om rent fint vatten direkt i kranen. Att köpa buteljerat vatten är kvalificerat vansinne här i vårt hörn av världen.
Vi gör vad vi kan för att spara enerig. Ström. Kanske för att det märks i plånboken. Elströmmen har blivit dyr, men än så länge är vatten inget vi är speciellt sparsamma med.
Vi borde vara det.

Vattenförbrukningen tycks däremot inte vara något som bekymrar svensken nämnvärt. Trots att den energi som krävs för att rena och distribuera vatten ökar utsläppen av växthusgaser har bara 32 procent av svenskarna minskat sin konsumtion hemma. Det är betydligt sämre än EU-snittet. I vårt grannland Danmark har 48 procent skruvat åt kranen på grund av klimatet, och på Cypern är siffran 66 procent. Om man utesluter industri och jordbruk är Sverige samtidigt det land i unionen som har högst vattenkonsumtion (121 kubikmeter per person och år), medan Nederländerna, med sina 28 kubikmeter, använder minst. Metoder för att spara vatten hemma är till exempel att installera vattensparande kranmunstycken och att använda tvättmaskinens korta program.1

Jag surfar runt lite, läser om vattenbrist, vattenkonsumtion, rika länder och fattiga länder. Visst anar jag hur det hänger ihop. Vi i västvärlden, i den rika världen använder alldeles för mycket vatten i förhållande till hur många vi är, i förhållande till hur mycket vatten det finns, hur många i världen som saknar tillräcklig tillgång till rent vatten.

Freshwater withdrawals have tripled over the last 50 years. Demand for freshwater is increasing by 64 billion cubic meters a year (1 cubic meter = 1,000 liters)

* The world’s population is growing by roughly 80 million people each year.
* Changes in lifestyles and eating habits in recent years are requiring more water consumption per capita.
* The production of biofuels has also increased sharply in recent years, with significant impact on water demand. Between 1,000 and 4,000 litres of water are needed to produce a single litre of biofuel.
* Energy demand is also accelerating, with corresponding implications for water demand.

Almost 80% of diseases in so called “developing” countries are associated with water, causing some three million early deaths. For example, 5,000 children die every day from diarrhoea, or one every 17 seconds.2

Var sjuttonde sekund dör ett barn.
Och här står vi och diskar, jag och mitt barn, i rent fint dricksvatten, som inte tar slut hur länge vi än står här.

Vatten är liv.
Brist på vatten är alltså hot mot själva livet.
Självklart uppstår konflikter om tillgång till vatten.

I vattenrika Sverige, där den årliga förbrukningen ligger på 20 000 kubikmeter per person och år, är det kanske svårt att riktigt förstå hur vatten kan vara en källa till konflikt. I många andra länder är det mer naturligt. I exempelvis Mellanöstern och Nordafrika måste fem procent av världens befolkning dela på en procent av jordens färskvattenresurser.

Gränsen för vattenbrist går vid 1000 kubikmeter förnybart vatten per person och år. Det är minsta mängd som krävs för att klara grundläggande behov för matproduktion, hygien och dryck. I Israel är tillgången 300 kubikmeter per år, i Jordanien 100 kubikmeter och i Palestina (Västbanken) 70 kubikmeter3

Amnesty anklagar Israel för att medvetet begränsa tillgången på rent dricksvatten för Palestina.

Israel använder mer än 80 procent av vattnet från den viktigaste undervattenskällan, vilket innebär att palestinierna endast har tillgång till 20 procent. Detta är dessutom palestiniernas enda vattenkälla, medan israeler även har tillgång till vatten från Jordanfloden.4

Jag undrar vad en Loka Citron är kostar i Gaza City?

Vad kostar vatten i Port-au-Prince?

Ja.
Det här är vad jag tänker på, när jag torkat upp vattnet från golvet, vattnet som mitt barn lyckligt skvätt ut över köksgolvet, efter det att jag klivit i det med mina klarröda strumpor.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=_Xw9AgNqilQ&hl=en_US&fs=1&]

Stilla dig, hjärtat mitt, stilla dig…

I nattmörkret tittar jag ner i spjälsängen, på barnet som sover.
Pyamas med små spöken, och avklippta fötter – barnet växer ur allt med farlig fart.
I famnen ligger den grårandiga gosekatten och en urdrucken vällingflaska.

Jag går nästan sönder.
Hjärtat slår dubbelt, slår hårt hårt hårt i bröstet på mig, alldeles för hårt för att det ska vara behagligt och jag andas och klappar mig lugnande på handen.

I ett annat land långt borta grävs en liten flicka fram ur rasmassorna. Under ett annat hus ligger fyra människor, chanslösa men vid liv och väntar på att dö.

Och här hemma står en familj och tittar på sin fjortonårings tomma säng. Där kommer han aldrig mer att sova.

Snälla hjärta, stilla dig, rara hjärat, ett slag i taget, seså…

“Find a Happy place! Find a happy place! Find a happy place!”