Om två speciella onsdagar

Man kan tycka att det är en liten skitdetalj.
Man kan ha helt rätt i det.
För det är en liten skitdetalj.

Askonsdag.
Dymmelonsdag.

Inga viktiga helgdagar. Inget vi bryr oss om till vardags.
Inte i en tid när Långfredagen är som vilken annan dag som helst.
När jag var barn [insert knarrig röst] var allt stängt på långfredag.
Allt.
Det var dokumentärer om arkitekturen på skogskyrkogården på TV, och möjligtvis någon konsert från Berwaldhallen.
Biografer, teatrar, affärer.
Allt stängt.
Det här var före 7Eleven och dygnetruntöppna pressbyråer.

Men jag blir lite irriterad när jag läser i faktarutan i anslutning till DNs artikel om fasta.
Meningen med faktarutor är ju att de ska innehålla fakta.
Vara rätt

Askonsdag och långfredag är de strängaste fastedagarna, eftersom Jesus förråddes av Judas Iskariot på onsdagen och korsfästes på fredagen.

Askonsdagen är alltså den dagen som följer fettisdagen och alltså inleder fastan.
Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdagen.

Jag frågade runt lite bland människor omkring mig.
Många hade varken hört talas om den ena eller andra.
Det förstår jag, det här är verkligen ingen viktig fråga, inget att bli upprörd över.

Men det är ganska intressant ändå.

Särskilt med tanke på att det rör den religion och kultur som majoriteten av oss är sprungen ur.
Vi lever i en kristen kultur (oavsett om man är religiös eller inte!) och om vi inte har koll på vår egen historia, våra traditioner och vår kultur är det mycket begärt att vi ska ha koll på kulturer, religioner, traditioner som är mer främmande för oss.

Har du koll på skillnaden mellan Shia- och Sunnimuslimer eller känner du till historien omAbraham, Hagar och brödernaIsmael och Isak?
Oavsett om du, jag eller tjejen i kassan på Ica är utövande kristna, agnostiker, ateister, sekulariserade muslimer eller buddhister så är de här historierna, traditionerna en del av vårt kulturarv, något som färgar oss, våra traditioner och tankemönster och därför är det viktigt att ha kunskap om vad som är vad, och hur saker och ting hänger ihop.
Kunskap är en vaccination mot bigotteri och radikalism.
Sen måste kunskap inte självklart komma från skolor och kursplaner. Den kan likväl komma från en amerikansk tv-serie.
Antagligen var det rätt många amerikaner (och svenskar!) som förvånat lyfte på ögonbrynen när Josh och Dr Bartlet håller sin föreläsning för en grupp studenter.

Så tillbaks till askonsdagen och dymmelonsdagen.

Det pratas om att man ska förändra religionsundervisningen här hemma i Sverige.
Kristendomen ska bli mindre viktig. I nästa andetag hör jag ungefär samma visa om historieundervisningen: man ska
sluta undervisa om antiken och medeltiden i skolan.Sverige börjar med andra ord med Gustav Vasa. Inga romerska kejsare. Inga grekiska gudar. Ingen Birger Jarl, ingen Heliga Birgitta. Ingen Dackefejd, inget gästabud i Nyköping. Vi stryker alltihop.

Tillsammans är det här ett angrepp mot den svenska kulturhistorien, och våra barns möjlighet att få tillgång till den.

För hur ska man kunna känna igen det som är likt i det främmande om man inte har något att jämföra med?
Hur ska vi kunna se alla likheter mellan Islam och vår kristna kultur om vi inte ens känner igen vår egen?

Hur ska vi kunna förhindra svartvitt tänkande, kategoriska uttalanden där ordet “muslim” betyder “terrorist” om vi faktiskt inte kan något om varken islam, kristendom eller vilka strukturer i ett samhälle som gynnar respektive missgynnar terrorism och sekterism?

Så.
Lite viktigt är det ändå med en sån liten skitsak som skillnaden mellan Askonsdagen och Dymmelonsdagen.

Maarup kirke

DN skriver om kyrkan i Maarup.
Havet äter sig in i klinten, och nu återstår bara tio meter fast grund innan Kyrkan riskerar att rasa.

Låt naturen ha sin gång.

Danska Kulturarvsstyrelssen

Eller.

Rädda den. Stabilisera klinten, skydda kulturminnet – kyrkan är byggd på 1200-talet, är vi inte skyldiga att åtminstone försöka rädda något som är så gammalt?

När Katarina Kyrka brann byggdes hon upp, för att sedan brinna igen och åter, nu i “modern” och sekulariserad tid, byggas upp.

Nog måste det vara enklare att bevara en kyrka som finns, än att bygga upp en kyrka som förstörts?


Maarup Kirke 1992

Maarup Kirke 2005

Från början, då, för åtta hundra år sedan, stod kyrkan ca två kilometer från havet.

Tant Teklas ToppenTips


Skruva igen locket på termosmuggen innan du lägger den i väskan, intill broderiet, en bok och en massa annat junk.

(Det gick bra. Broderiet klarade sig, bara lite te kom på boken, det mesta sögs upp av något annat gammalt tyg som jag av någon anledning råkade ha i botten på bagen.)

Dessvärre är boken lånad, av Älvan. Jag får köpa en ny åt henne om hon vill, den är likväl bra nog att äga själv, och jag har inga problem med tefläckar i bokhyllan.

*s*

Boken i fråga.

Eh…

Hmm. Den verkar vara slut på förlaget. Illa. Nå, det brukar gå att lösa.

Tradition.

Jag studsar till när jag läser i dagens DN.

Man ihjälslagen efter olycka i USA”

En man, passagerare i en bil, har alltså blivit ihjälsparkad av förbipasserande vittnen, i samband med en bilolycka, där en liten flicka skadats. (Hur lyckades föraren överleva??)

Hemska saker, det är lixom inte sånt man tänker om Västerlänningar, utan om galningar, rabiata fundamentalister i Irak eller så. Huvva.

Men vänta.

Egentligen.

I Amerikat har man gamla fina traditioner att bevara.

.