Julens evangelium

“Gör om, gör rätt”.

Sällan passar ett uttryck så bra som nu.
Nu, när jag ska ge er ett nytt evangelium.
Man måste ge henne cred för det: Till slut fick hon till det.

Det var en torsdag morgon.
Det var en tidig torsdag morgon.
Närmare bestämt sju minuter över åtta.
Det var i herrens år 2008 och det var december.

Telefonen ringer. (Änglarna hade lite extra bråttom, så de hade inte tid att flyga hit)
Undertecknad svarar, raskt och ödmjukt.
En trött röst hörs:
“Jesus är sjuk”

Vad gör man?
Svaret är fullständigt självklart.
När det nu blir rätt tillslut kan inte en moder ställa till besvär.
Vi mödrar får helt enkelt ställa upp för världen.
För dess frälsnings skull.

Mindre än en timme senare ligger Frälsaren nerbäddad i sin vagn, vi hinner – med en hårsmån, vi har ju mäktigt beskydd och stordåd att uträtta! – med pendeltåget och anländer till scenen för vår förkunnelse.

Där emottar vi den lilla församlingens lättade jubel.
Julvandringen är räddad – dockor är helt enkelt inte lika trovärdiga!
Frälsaren och Guds Moder har anlänt!

Vi emottar Guld, rökelse och Myrrah.
Vi emottar barnens beundran.
Vi emottar mat och kaffe.

Sakta känner vi hur världen äntligen äntligen uppmärksammar oss som vi förtjänar.
Tillslut förlåter vi Den Samlade Världspressen för att de inte uppmärksamma oss och den födsel som ägde rum för snart ett halvt år sedan.
Tillslut känner vi frid i vårt hjärta, frid över att Världen Äntligen Sett Ljuset.

jesusbarnet