Man hämtar sin Onge på dagis (och överlever sötchocken @raftsjo‘s dotter bjuder på)

Man leker lite, man tänker bjuda på något man vet att Ongen gillar, som kontrast till den där fantastiskt goda kycklingsoppan vi ätit i två dagar, som Ongen inte var lika impad av. Lite för mycket nyttigheter i den. Man tänker säkra kort.
Man tänker Stuvade makaroner med “falikåjv”.

Man svänger ihop sagda rätt, samtidigt som man uppdaterar barnets far per telefon.

Sen går man ut i vardagsrummet för att hämta Ongen till bordet, ongen man pratade med fem minuter tidigare.

Man blir stående.

Sen kryper man in under vardagsrumsbordet, krånglar av barnet byxorna och bär in honom i sängen. Man ger honom en napp och man blir sittande själv med sin jämrans “falikojv”.