Popcorn och Presskonferens

Bilden kommer från Wikipedia

Det är lätt att ha kul på andras bekostnad.
Det är lätt att roas av ett drev, när man hejar på sidan som driver.
Det är lätt att frestas att poppa popcorn så fort det drar ihop sig till SD-presskonferens, men glöm inte att problemet med rasism och islamofobi inte försvinner om nu SD skulle implodera. (Vilket jag inte tror att det gör).

Låt oss prata om klass och klasskillnader. Låt oss prata om ekonomi, integration och assimilation. Låt oss prata om varför så många svenska vuxna människor med rösträtt allvarligt kan tänka sig att rösta på ett parti som SD istället för att ironisera över vansinnigheterna de ställer till med så fort de passerat en öppen krog.
Låt oss prata om det, och lyssna för tusan på vad de, de som röstar på det här järnrörsgänget, säger!

Låt oss fundera lite över hur de upplever verkligheten.

För en sak vet jag, utan någonsom helst tvivel: Människor drivs av antingen kärlek eller rädsla.
Kärlek eller rädsla.

Om jag ska kunna hjälpa någon att sluta vara rädd måste jag först kunna förstå vad det är som uppfattas så skrämmande.

Sen, men först därefter, kan vi börja fundera över om rädslan är relevant eller inte.

Tradition.

Jag studsar till när jag läser i dagens DN.

Man ihjälslagen efter olycka i USA”

En man, passagerare i en bil, har alltså blivit ihjälsparkad av förbipasserande vittnen, i samband med en bilolycka, där en liten flicka skadats. (Hur lyckades föraren överleva??)

Hemska saker, det är lixom inte sånt man tänker om Västerlänningar, utan om galningar, rabiata fundamentalister i Irak eller så. Huvva.

Men vänta.

Egentligen.

I Amerikat har man gamla fina traditioner att bevara.

.