Fredagsmys!

Man hämtar sin Onge på dagis (och överlever sötchocken @raftsjo‘s dotter bjuder på)

Man leker lite, man tänker bjuda på något man vet att Ongen gillar, som kontrast till den där fantastiskt goda kycklingsoppan vi ätit i två dagar, som Ongen inte var lika impad av. Lite för mycket nyttigheter i den. Man tänker säkra kort.
Man tänker Stuvade makaroner med “falikåjv”.

Man svänger ihop sagda rätt, samtidigt som man uppdaterar barnets far per telefon.

Sen går man ut i vardagsrummet för att hämta Ongen till bordet, ongen man pratade med fem minuter tidigare.

Man blir stående.

Sen kryper man in under vardagsrumsbordet, krånglar av barnet byxorna och bär in honom i sängen. Man ger honom en napp och man blir sittande själv med sin jämrans “falikojv”.

God Morgon!

En mamma som får sova till 6.38 är väldigt mycket smartare, snyggare och trevligare än en som blir väckt vid halv fyra.
Det är ett faktum.

Men barnet var inte nöjt.

Mamma, ja e lessen
Är du, varför då?
Mamma e dum
Oj, är jag, vad har jag gjort för dumt då?
Mamma säja fölåt.
Men du måste berätta vad som är fel, har jag sagt något som gjort dig ledsen?

Har jag gjort något dumt?

Men vad är det då som är fel?
Vill ha kjam

Vi löste det problemet ganska kvickt (nu är det ingen större brist på den varan i det här pörtet…) och nu dansar Lilla Essingen framför Dinosaurietåget

Söndagsmorgon

Söndag morgon.
En skål yoghurt.
En katt (som hårar mer än man kan tro vara möjligt) under fötterna, ideligen.
En klockradio som visar fel tid (än så länge)
På radio lyssnar jag på vacker musik.

Söndag, avslutningen på en fullständigt hysterisk vecka.

Jag har sovit ikapp.

Tack för det.

Veckan har verkligen varit galen.

Tack för att den är över. Nästa kommer bli lugnare, nu har mycket löst sig.

Dagen efter…

Helgen, denna Kristihimmelsfärdshelg, har varit lång och full av intryck och jag har kalasat och dansat och festat och kramats och kryssat och slitit och jobbat och jobbat lite mer och gått och fotograferat som en tok.
Sovit är det jag gjort allra minst.

Nu har jag precis klivit upp, efter att ha vilat några timmar efter mitt nattpass. Vilat och vilat. Nja. Jag har snarare sovit som en gris, medan Kattan, som haft tråkigt och väntat och väntat på att jag skulle komma hem och leka med henne frustrerat försökt få fart på mig, och sedan resignerat lagt sig att sova på min höft.

Nu äter jag soppa – varma koppen! – och några ostsmörgåsar och försöker sortera en smula bland alla intryck.