Lila saker #2

Jag förstår att ni biter på naglarna.
Spänningen är oliiidlig.

Jo.
Det är ännu en blomma.
Den är fantastiskt lila.

Lilla Essingen kommenterade dem när vi gick förbi ett snår på väg till Dadi:

Mamma! De luktaj godis!!

Så här års säger jag som Christina Stielli – Syréner är underbara. Jag knarkar doften, parkerar i snåren och struntar i myror och andra småkryp.
Och snyggast är de där djuplila. De ljuslila är ok, de vita är maffiga men bäst är de djuplila, å tänk att få ha en hel häck med djuplila syréner…

(I mitt liv finns bara en risig och eländig kornellrad och jag lovar, den gör mig inte det minsta lycklig)

I Syrénernas tid

Jag och Alcarinquë tvärstannar, sniffar som blodhundar och får något drömmande i blicken.
Syréner, ljuvliga syréner.
Ovanligt lång har tiden mellan hägg och syrén varit. Jag längtar efter värmen, men jag är sannerligen tacksam över att hinna njuta av dessa underbara buskar.

Uppdatering.
Hmmm.
Om man förminskar en bild från att vara drygt 3600 pixlar bred till att vara exakt 500 försämras kvalité, framförallt skärpan, avsevärt.
Egentligen inte så konstigt.
Kanske ska man inte alls göra så.