Alla har vi lekt leken, spelat spelet. På kalas, på skolgymnastiken, i verkliga livet: Alla rusar runt, och när musiken stängs av gäller det att sätta sig på en ledig stol. Tävlingsmomentet består i att det hela tiden finns en stol för lite. Den som blir stående åker ut.

Nu är det ett gäng biljettkontrollanter hos Securitas(som om jag förstått det rätt tidigare var anställda av SL på samma tjänster) som blir stående utan stol när musiken tar slut. De blir av med jobbet, eftersom Securitas avtal med SL går ut. Nej. SL lär nog inte förnya det, eftersom man kommit på att Securitas fuskat, och rapporterat fler kontroller än vad som genomförts.

SL ska genomföra en ny upphandling,enligt konstens alla regler, och räknar med att den är klar till årsskiftet.(Om nästan ett år alltså)
Biljettkontrollanternas fack försöker få SL att skynda på processen, och rädda anställningarna för de sextio kontrollanterna. Jag gissar att tanken är att den som vinner upphandlingen också ska anställa dem.

Vilka som förlorar i den här historien är uppenbart.
Det är inte Securitas, som tjänat gott om pengar i utbyte mot lite dålig press.
Det är inte SL, som kan tacka några av sina fd anställda för hjälpen: en fuskande underleverantör blir av med sitt avtal.

Det är de lojala fd SL-anställda som rakryggat berättat om fuskandet och om kulturen på Securitas som drivit fram det, som nu betalar. De blir av med jobben, dessutom riskerar de att uppfattas som tjallare av kommande arbetsgivare.

I år. År 2012,som kallas The Year of the Whistleblower